Jag måste erkänna...

...jag är så tacksam för att det finns kameror, annars hade jag behövt ett helt förråd för allt som jag inte kunnat slänga eller slita mig ifrån.

Den här nappen hade blivit början till Ebbas förråd.

Men så var det ändå så...

Här om dagen bestämde jag mig för att det var dags att slänga Ebbas allra första napp.

Det kändes i mitt lilla hjärta att göra det, men tanken på att jag ändå hade kort på den

mildrade det hela en smula.

Nu har hon en likaformad napp som är härligt rödfärgad med ett vitt hjärta på.

Hur söt är inte den på en skala då?!?

Men första nappen är alltid första nappen!

Tror nog jag trots allt kommer över det med - he he!

Ebba berättar!

Här är jag och min gosiga nalle.

Hon heter Nallis för det mesta men ibland säger mamma att hon kan heta Nalle-Maja...

hon har nog svårt att bestämma sig för vad den egentligen heter.

Hur som haver!

Nallis är jätte go och ibland smakar jag på hennes öra.

Det smakar inget specielt men det gör inget!

Nallis har varit med mig hela livet... men det är först nu när jag blivit lite större som jag kan gosa med henne mer på riktigt. Hon var för stor för mig tidigare.

Nu sover hon "på" min arm varje natt och ibland när hon vill busa med mig så lägger hon sig över hela ansiktet på mig... det är riktigt Tokigt!

Hej då tills nästa gång!

En pratstund med farmor

Ebba har fullt upp med att berätta för farmor om allt roligt som hänt...

...hon berättar även med hjälp av kroppsspråket.

Vilken tur att farmor är så bra på att lyssna!

En slagen liten hjälte!

Mammas lilla hjälte har somnat i knät!

Förmiddagsmys

Vi får mycket tid ensamma hemma, Ebba å jag och det blir rättså långtråkigt emellanåt.

Men det är fantastiskt mysigt också!

Ebban berättar!

Så Här glad är jag efter en Hel natts sömn och pappa kommer å säger god morgon.

 Ni ska veta att han är sååå busig min pappa. Han härmar mig när jag pratar och det är JÄTTE SKOJ!

Då vill jag bara prata ännu mera.

Å, min mamma tycker om att fotografera mig. Jag försöker så gott jag kan att ge henne ett leende, för hon blir så glad då.

Tycker själv att jag lyckas bra på detta kortet, eller vad tycker ni?

 

Ebban talar

Här övar jag på att lyfta huvudet!

För det mesta går det bra, men bara en liten stund.

Man blir trött så fort och då blir jag sååå frustrerad å skriker.

Då tar mamma upp mig ifrån golvet och gosar med mig.